Som underlag har till denna rutin använts material som är framtaget av Klimat-samverkan Skåne.

Klimatförändringar är ett faktum och innebär bland annat att vi får mer extremt väder. Till exempel längre och allvarligare värmeperioder eller värmeböljor, mer extrem nederbörd och längre perioder med torka. I och med klimatförändringarna blir värmeböljor allt vanligare. Med ett förändrat klimat får vi räkna med en stigande medeltemperatur.
Värmeböljor kan leda till hälsoproblem och ökat antal dödsfall, speciellt i den äldre befolkningen.
Extrem värme är farligt för alla men äldre (över 65 år) och kroniskt sjuka personer utgör speciellt sårbara grupper. Äldre personer är känsligare än yngre eftersom de har en sämre temperaturreglering och nedsatt förmåga att känna törst. Dessutom har de oftare kroniska sjukdomar.
Värmen i sig medför att de ytliga blodkärlen vidgas och svettningen ökar. Om man inte hinner få i sig tillräckligt med vätska för att kompensera en ökad svettning blir blodet mer koncentrerat och risken för blodpropp (i hjärta och hjärna) ökar. Om hjärtat inte klarar de ökade kraven på pumpförmåga kan det resultera i en allvarlig hjärtsvikt. Värmerelaterande dödsfall hos äldre beror oftast på cirkulationsrubbningar.
Kroniska sjukdomar och funktionsnedsättning kan ytterligare öka risken för hälsoproblem vid värmebölja. Vanliga hälsoproblem såsom hjärt- och kärlsjukdom, lungsjukdom, njursjukdom, demens, diabetes och allvarlig psykisk sjukdom ökar risken. Vissa mediciner som är vanliga hos äldre kan ge allvarligare biverkningar vid höga temperaturer.

SMHI:S varningssystem
SMHI skickar ut meddelande om höga temperaturer när man kan förvänta ökad risk för hälsoeffekter av värmen. När prognosen visar att temperaturen når 26 grader eller mer tre dagar i följd kommer en förhandsinformation skickas till chefer från TIB (Tjänsteman i beredskap). Om den maximala temperaturen förväntas bli minst 30 grader under 3 dygn i följd kommer även information att gå direkt ut till allmänheten via massmedia (klass-1 varning).
– Meddelande om höga temperaturer, prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 26 grader C tre dagar i följd
– Klass-1 varning för mycket höga temperaturer, prognosen visar att maxtemperaturen ligger på minst 30 grader c tre dagar i följd
– Klass-2 varning för extremt höga temperaturer, prognos som visar en maxtemperatur på minst 30 grader C fem dagar i följd
Informationsspridning
Mottagare av information om höga temperaturer (värmebölja) från SMHI, via länsstyrelsen, bör så långt möjligt vara samma mottagare som för andra vädervarningar inom kommunen t.ex tjänsteman i beredskap. (TIB)

Sårbara grupper
Alla kan påverkas av värmeböljor men vissa mer känsliga grupper kan identifieras. Äldre personer har sämre förmåga att reglera temperaturen i kroppen och hjärt-och kärlsjukdomar är vanliga i denna grupp.
Sängliggande, handikappande, spädbarn och sjuka som har svårt att röra sig behöver hjälp för att åstadkomma svalka. Personer med demenssjukdom, diabetes och psykiska sjukdomar kan ha svårt att uppfatta kroppens signaler. Människor som använder mediciner (eller droger) som påverkar kroppens reglering bör vara extra försiktiga.
Alkohol påverkar nervsystemet och ger ökad risk för vätskebrist. Sjukdomar som lungsjukdom och KOL och ämnesomsättningssjukdomar, inklusive övervikt anses ge ökad känslighet för extrem värme.

Riskgrupper
– Äldre
– Hjärt- och kärlsjukdom
– Lungsjukdom
– Njursjukdom
– Allvarlig psykisk sjukdom
– Demens
– Funktionsnedsättning
– Social isolering

Reaktioner på värme
Huvuddelen av ökad sjuklighet /dödlighet under värmebölja beror på hjärtkärlsjukdom och lungsjukdom, samt medicineffekter. Dock bör man känna till att det finns ett antal specifikt värmerelaterade symptom /sjukdomstillstånd, vilka även kan drabba yngre och friska individer:
– Värmekramper ( pga. dehydrering och elektrolytförlust). Ses framför allt vid intensiv sportutövning i värme)
– Värmeutslag: små kliande röda knottror (urticaria). Detta är ofarligt och går över spontant.
– Värmeödem yttrar sig vanligen som svullna anklar
– Värme-synkope: yrsel och svimning pga dehydrering, vasodilation(ofta vid samtidig hjärt-kärlsjukdom och medicinering
– Värmeutmattning: illamående, kräkningar och cirkulationskollaps. Kan uppträda vid kroppstemperatur på 37-40 grader. Detta beror på vatten och /eller natriumbrist och kräver snabb insats med nedkylning och uppvätskning, ev elektrolyttillförsel ( som dryck eller via dropp)
– Värmeslag kan uppstå vid obehandlad värmeutmattning och är ett mycket akut tillstånd med konfusion, kramper ev medvetandeförlust, het och torr hud och en kroppstemperatur > 40.6 grader. Detta kan obehandlat ge organsvikt, hjärnskada och leda till döden.

Förebyggande åtgärder
– Ökat vätskeintag, vänta inte på törstkänsla
– Sval miljö, vistas i det svalaste rummet, vädra nattetid
– Svalkande åtgärder, duscha ofta, ha löst sittande kläder
– Minskad fysisk aktivitet under dygnets varmaste timmar
– Kännedom om riskmediciner, vätskedrivanande, kontrollera vätskebalans med hjälp av vätskelistor.
Allmänna råd till vård och omsorgspersonal
Var uppmärksam på inomhustemperaturen
Risken för hälsoproblem ökar påtagligt om temperaturen når upp till 26 grader eller mer under tre dagar i följd.
Uppmuntra till ökat vätskeintag
Undvik stora mängder söta drycker och alkohol. Servera gärna vätskerik mat t.ex grönsaker och frukt. Hjälp vårdtagarna att dricka.
Försök ordna en sval miljö
Utnyttja gardiner, persienner och markiser. Det är viktigt att känsliga personer vistas på boendets/bostadens svalaste plats.

Ordna svalkande åtgärder
En kall dusch är mest effektiv. En blöt handduk runt nacken är ett alternativ. Löst sittande kläder i naturmaterial är svalare än åtsittande syntetkläder.
Uppmana till minskad fysisk aktivitet
Framför allt under dygnets varmaste timmar
Var uppmärksam på den enskildes allmäntillstånd
Kontakta sjuksköterskan om någon visar tecken på att må dåligt av värmen. Varningstecken kan vara förhöjd kroppstemperatur, puls och andningsfrekvens, yrsel och onormal trötthet. Muntorrhet och minskade urinmängder kan vara tecken på vätskebrist.
Fläktanvändning
– Användning av fläkt skall föregås av en medicinsk riskvärdering för varje enskild patient
– Stäng alltid av fläkten vid vårdnära arbete som till exempel:
bäddning och städning, omvårdnad, såromläggningar eller liknande åtgärder
– Placera fläkten i sängnivå eller högre
– Luftflödet ska riktas upp mot taket och inte mot dörr
– Luftflödet ska inte riktas mot sår eller mot patientens ansikte
Fläkt ska inte användas
– I rum där patienter med Covid-19 vistas, om det inte bedöms nödvändigt
– I gemensamhetsutrymme där mer än en person vistas gäller även personalutrymme