SSPF Samverkansform
SSPF – Samverkansformen skola, socialtjänst, polis, fritid samt säkerhet och beredskap
SSPF är ett brottsförebyggande arbete mellan kommunen och polisen på universell, selektiv och individuell nivå, med ungdomsproblematik som kriminalitet och drogmissbruk.
Syfte
SSPF är en samverkansform mellan skola, socialtjänst, polis, fritid samt säkerhet och beredskap. Syftet med samverkan är att förhindra och förebygga att ungdomar hamnar i kriminalitet, rekryteras till kriminella miljöer och/eller inleder missbruk. Genom att samla och samordna resurser kring barn och unga bidrar SSPF-mötena till kortare kontaktvägar och snabbare beslutsprocesser. SSPF-möten leder till att kommun och polis kan agera snabbt, vilket är en framgångsfaktor i det förebyggande arbetet med barn och unga.
Mål
Målet är att ungdomarna ska ha en fungerande skolgång och ett liv fritt från kriminalitet och droger.
- Minskad brottslighet
- Minskat missbruk
- Ökad skolnärvaro
- Ökad måluppfyllelse
- Alternativa fritidsintressen
Målgrupp
Målgruppen kan variera, men vanligast är arbete med barn och ungdomar upp till 18 år. De som blir föremål för insatser i form av SSPF-samverkan har på något sätt väckt oro i sin omgivning – hos familj, skola, polis eller fritidsverksamhet. Den unge befinner sig i risk för att utvecklas negativt och har redan debuterat i någon form av normbrytande beteende. Exempelvis kan någon av de samverkande aktörerna ha fattat misstanke om att ungdomen experimenterat med droger, börjat begå brott eller har kontakter med grupper som betecknas som kriminella. Det kan också handla om unga som på andra sätt har ett negativt normbrytande beteende.
Innehåll och genomförande
SSPF är ett brotts- och drogförebyggande arbete som utgår från samverkan kring grupper och individer. Arbetet bygger på en fast struktur och dagordning, återkommande möten och gemensamma åtaganden.
SSPF har örat mot marken gällande förekommande risker och normbrytande beteenden bland barn och unga. Samtliga funktioner i detta forum ansvarar för att lyfta riskbeteenden och trender i syfte att engagera rätt delar i SSPF.
Grundpelarna i SSPF-modellen bygger på några övergripande organisatoriska aspekter:
- En styrgrupp bestående av representanter från de fem ingående parterna (skola, socialtjänst, polis, fritid samt säkerhet och beredskap). Styrgruppens deltagare samverkar kring strategier och mål för arbetsgruppen. Detta görs inom ramen i uppdraget för rådet trygghet och folkhälsa.
- En operativ grupp med representanter från de fem parterna som har mandat att fatta beslut om insatser. Arbetsgruppen har återkommande möten enligt kalendarium. Gruppdeltagarna samverkar både kring enskilda och grupper av ungdomar samt kring universella åtgärder. Arbetsgruppen tar också fram gemensamma åtagandebeslut på individ- eller gruppnivå. SSPF-möten ska fokusera på åtgärder och resultat, inte bara vara ett forum för informationsdelning. Det är viktigt att det finns anpassade åtgärder att sätta in för respektive barn/ungdom.
På arbetsgruppens möten delas dagordningen upp mellan det allmänna (exempelvis nulägessituationen i området och en kalender med gemensamma åtaganden) och individarbete. Idén är att nya ärenden kan identifieras utifrån allmänna diskussioner om problemen i det lokala området.
Varje verksamhet förbereder sig inför mötet med följande:
- Allmän information om verksamheten inom ramen av mötets syfte
- Gruppnivå
- Individnivå
Efter att varje verksamhet har presenterat sin lägesbild skrivs, vid behov, en åtgärdsplan som följs upp nästkommande möte.
Mötet ersätter inte verksamheternas skyldigheter att göra orosanmälningar till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa.
Resurser/deltagare i SSPF-möte
Skola: Rektor och/eller den person rektor utser, exempelvis socialpedagog eller skolvärd. Socialtjänst: Behandlare och/eller socialsekreterare
Polis: Polis
Ungas fritid: Fritidsassistent (ansvarar för kallelse till möte via Teams)
Säkerhet och beredskap: Trygghetsvärd
Andra aktörer kan bjudas in efter behov
Inom ramen för SSPF finns följande
Youngsters
Socialtjänst och polis uppmärksammar tillsammans ungdomar upp till 18 år som har ett negativt normbrytande beteende i ett tidigt stadie. Polis och socialtjänst kan göra hembesök för att diskutera åtgärder tillsammans med vårdnadshavarna och ungdomen; ett så kallat bekymringssamtal. Polis och socialtjänst kallar sedan till ytterligare möte för att följa upp de åtgärder man kommit överens om.
Top 5
Socialtjänst och polis väljer ut fem ungdomar eller drivande nyckelpersoner med mer omfattande problembild som exempelvis missbruk och kriminalitet. Samarbete och informationsutbyte verksamheterna emellan ska säkerställa att rätt stöd och åtgärder sätts in för de utvalda individerna.
Uppföljning och utvärdering
Polis och socialtjänst träffas var 8:e vecka för att, om behov finns, välja nya individer/ inriktningar för Youngster ochTop5. Utvärdering sker löpande. En större utvärdering görs efter
4 månader utav socialtjänst och polis. Denna utvärdering presenteras för RTFs samordningsgrupp och styrgrupp.
Ansvarig för dokumentet:
Samordningsgrupp: Rådet för trygghet och folkhälsa
STYRGRUPPEN I RÅDET FÖR TRYGGHET OCH FOLKHÄLSA godkände skrivelsen med
bilaga vid styrgruppens möte 27 juni 2023. Skrivelsen reviderades 2023-10-03 vid styrgruppens sammanträde 3 oktober 2023.