Tvångs- och Begränsningsåtgärder

Tvångs- och begränsningsåtgärder innebär:

• Att genomföra något mot en persons vilja
• Att begränsa eller förhindra en persons rörelsefrihet

Skyddsåtgärder

Syftet med en skyddsåtgärd är att skydda personen. Skyddsåtgärder får endast användas om personen ger sitt samtycke. Exempel på skyddsåtgärder är användning av sänggrind. I vissa nödsituationer kan dock åtgärder vidtas utan samtycke.

Nödrätt i Vård och Omsorg

Nödrätt kan tillämpas i akuta situationer då personalen måste vidta åtgärder som inbegriper någon form av tvång för att skydda liv och hälsa.

Samtycke

Ett giltigt samtycke kräver att personen har fått information och förstår vad åtgärden innebär. Samtycke kan återkallas när som helst och ska följas upp regelbundet.

Olika typer av samtycke:

• Uttryckligt samtycke: Personen ger aktivt sitt godkännande muntligen, skriftligen eller genom en tydlig handling.
• Konkludent samtycke: Personen visar genom sitt agerande att den accepterar åtgärden.
• Presumtivt samtycke: Bygger på en förmodan att åtgärden är i linje med personens vilja, ofta med stöd från närstående.

Riskanalys och Dokumentation

• Riskanalyser ska genomföras för att identifiera potentiella risker. Dokumentera i åtgärden att en riskanalys är genomförd.
• Beslut om att inte vidta skyddsåtgärder och dess motivering ska dokumenteras. Vid inkommen vårdbegäran efter beslutet ska motiveringen dokumenteras i denna.

Dörrlås

• Inlåsning i rum, lägenhet eller boendeenhet är förbjuden enligt lag.
• Ytterdörrar till boenden får vara låsta, så länge personen själv kan låsa upp dem.
• Komplexa lås och kodlås som förhindrar en person att gå ut får endast användas om koden finns synlig i närheten av dörren.

Om en person vill gå ut men saknar förmåga att ta hand om sig själv ska personalen hjälpa till, antingen genom att avleda personen eller genom att följa med ut.

Ansvarsområden

I ansvaret ingår riskanalys, dokumentation och verkställande.

Enhetschef:

• Ansvarar för nödsändare (GPS) på särskilt boende, dörrlarm och passagelarm.
• Säkerställer att skyddsåtgärder följs upp.

Demenssjuksköterska

• Ansvarar för nödsändare (GPS) i ordinärt boende.

Sjuksköterska:

• Ansvarar för sänggrindar.
• Ansvarar för rörelselarm.

Arbetsterapeut:

• Ansvarar för bälte, brickbord och tvärslå.
• Ordinerar fixeringshjälpmedel för att stödja en god sittposition.

 

Regelverk och källor

Brottsbalken (BrB)

Meddelandeblad Socialstyrelsen Nr 12 /2013 december

Förtydligande om lås och larm, Svenskt Demenscentrum 2025-05-08

Journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården HSLF-FS216:40

Frågor och svar – Tvångs och skyddsåtgärder, Socialstyrelsen 2022-07-04

Patientdatalagen SFS 2008:355