Hoppa till huvudinnehållet

Rutin för hantering av cytostatika i ordinärt och särskilt boende

Cytostatikabehandling

Cytostatika är ett cellpåverkande läkemedel och därför hanteras material kopplat till administrering och kroppsvätskor som riskavfall för att skydda patient, anhöriga och berörd personal mot exponering.

Större andelen cytostatika försvinner ur patientens kroppsvätskor som blod och urin redan inom några dygn efter behandling. Men det kan finnas låga koncentrationer av cytostatika kvar i kroppen mer än 7 dygn framför allt i utsöndringar som urin, kräkningar och avföring. I kroppsvätskor som svett, saliv och sädesvätska finns det mindre rester. Till följd av detta ska personal som riskerar att exponeras för cytostatika i samband med omhändertagande av utsöndringar skydda sig enligt särskilda anvisningar.

Personal som planerar graviditet (gäller även män), är gravid eller ammar har rätt att avstå arbete med cytostatika. Kontakt ska omgående tas med ansvarig chef för riskbedömning.

 

Skyddsutrustning

Vid hantering av tabletter/kapslar, personnära arbetsmoment eller moment med risk för stänk används följande skyddsutrustning:

  • Långärmat förkläde
  • Engångshandskar i Nitril x2 (handskarna ska träs utanpå förklädet)
  • Munskydd klass FFP2eller FFP3
  • Visir (vid risk för stänk).
  • Använt material läggs i dubbla plastpåsar och kastas i restavfall omgående efter avslutat besök.

 

Peroral administrering av cytotoxiska läkemedel i hemmet

  • Använd sked vid uttag ur originalförpackning/dosett. Skeden ska diskas ordentligt efteråt. Engångssked är att föredra.
  • Tabletter/kapslar får inte delas. Ska sväljas hela med riklig mängd vätska
  • Om tabletter/kapslar fördelas i dosett så ska separat dosett användas som märks med namn, personnummer och preparatnamn.
  • Överblivna tabletter/kapslar ska kasseras som farligt avfall

 

Hantering av utsöndringar

  • Urin och avföring

Urin som samlas i ex. urinflaska eller annat hjälpmedel ska svalna under lock innan det töms i toalettstol för att minska förångning i samband med tömningen. Spola 2 gånger efter toalettbesök med nedfällt toalettlock. Har patienten kateter ska urinpåsarna slängas direkt utan att tömmas. Undvik tömbara urinpåsar. Urinpåsar och inkontinensskydd försluts i dubbla plastpåsar som kasseras i restavfall.

  • Kräkningar

Använd helst en kräkpåse som kan förslutas och släng i dubbla plastpåsar och kassera i riskavfall.

  • Svettningar

Dusch och byte av sängkläder görs oftare vid riklig svettning. Undvik att skaka sängkläderna eller lägga dem på golvet. Tvätta med vanligt tvättmedel.

  • Spill av utsöndringar

På textilier – Byts omedelbart. Tvättas i lägst 60grader. Kontaminerade arbetskläder som tvättas centralt hanteras som risktvätt och läggs i upplösningsbar tvättpåse.

På ytor – Torka utifrån och in för att undvika spridning. Tvätta ytan med rengöringsmedel och vatten, torka torrt, upprepa vid behov och avsluta med ytdesinfektion. Allt material försluts i dubbla plastpåsar och slängs i brännbart avfall.

På oskyddad hud – skölj med riklig mängd vatten i 5 minuter. Tvätta därefter noggrant med tvål och vatten. Om irritation uppstår kontakta läkare. Dokumentera tillbud.

I ögon – Skölj genast med riklig mängd vatten i minst 15min. Om irritation uppstår kontakta läkare. Dokumentera tillbud.

  • Städning

Använd rengöringsmedel och vatten. Om ytdesinfektion används ska det göras efter att ytan torkat helt. Städmaterial som är flergångs ska tvättas i minst 60 grader. Engångsmaterial försluts i dubbla plastpåsar och slängs i brännbart avfall.