Bakgrund

Enligt lagstiftning är vårdgivare skyldiga att arbeta med systematisk patientsäkerhet varav riskbedömningar är en del av detta kontinuerliga arbete och utförs i preventivt syfte. Vård och omsorg använder Senior Alert som består av fyra områden;

• Modifierad Nortonskala – bedömer risk för trycksår
• MNA (Mini Nutritional Assessment) – bedömer risk för undernäring
• DFRI (Downtown Fall Risk Index) – bedömer risk för fall
• ROAG (Revised Oral Assessment Guide) – bedömer risk för munohälsa

Riskbedömningen är en tvärprofessionell bedömning där samtliga mötesdeltagare deltar aktivt med fokus på åtgärder vid identifierade risker.

Riskbedömning och registrering i kvalitetsregister kräver inget samtycke, endast muntlig information. Samtliga riskbedömningar dokumenteras i patientjournal, se avsnitt Dokumentation i journal.

Målgrupper

Ordinärt boende	Inom 15 arbetsdagar från beviljad hemsjukvård med återkommande åtgärder under överskådlig tid. Riskbedömningen registreras i Senior Alert.
Särskilt boende	Inom 10 arbetsdagar från inflyttningsdag. Riskbedömningen registreras i Senior Alert.
Korttidsboende	Inom 5 arbetsdagar från ankomstdag. Har patienten hemsjukvård registreras riskbedömningen i Senior Alert och följs upp av områdesansvarig hälso- och sjukvårdspersonal. Saknar patienten hemsjukvård görs ingen registrering i Senior Alert.
Växelvårdsboende	Alla patienter erbjuds riskbedömning vid sin första vistelse på växelvårdsavdelningen. Har patienten hemsjukvård registreras riskbedömningen i Senior Alert och följs upp av områdesansvarig hälso- och sjukvårdspersonal. Saknar patienten hemsjukvård görs ingen registrering i Senior Alert.
LSS boende	Inom 10 arbetsdagar från inflyttningsdagen.
Befintliga patienter i ordinärt boende	Legitimerad personal bedömer vem som är aktuell för riskbedömning och registreras enligt ovan.

 

Ansvarsfördelning

Riskbedömningarna kräver ett tvärprofessionellt samarbete mellan omvårdnadspersonal och legitimerad personal. Vardera yrkesgrupper ansvarar för förberedelser inför riskbedömningen samt genomförande och uppföljning, se guide för vägledning.

Vad gäller befintliga patienter ansvarar legitimerad personal för att dessa riskbedöms vid;

• Uppenbara risker
• Försämrat allmäntillstånd
• Signaler från omvårdnadspersonal eller annan vårdgivare

 Arbetsgång

Riskbedömning och åtgärdsplanering görs tillsammans i det tvärprofessionella teamet. Riskbedömningen dokumenteras och registreras alltid i journalsystemet enligt Dokumentation i journalsystem samt i vissa fall även i kvalitetsregistret Senior Alert, se tabell ovan. Skriv ut dokumenterad sammanfattning och säkerställ att denna sätts i patientens pärm tillsammans med eventuellt nya ordinationer. Uppföljning sker enligt Flödesschema riskbedömningar

 Dokumentation i journalsystem

Registrera riskbedömningar i bedömningsverktyget i Lifecre HSL. Informationen hämtas sedan till Senior Alert. Dokumentera en sammanfattning av bedömningen under KVÅ-kod AW013 Upprättande av vårdplan. Uppföljning av riskbedömning dokumenteras under AW015 Uppföljning av vårdplan.

I sammanfattningen dokumenteras vilka risker som identifierats, vilka åtgärder som planeras samt när uppföljning av riskbedömningen är planerad. Både HSL- och SoL-åtgärder dokumenteras i sammanfattningen men SoL-åtgärder ska inte ordineras av legitimerad personal. Dokumentera om risk identifieras utan att ny åtgärd ordineras, till exempel risk för fall på grund av läkemedel men patient är rullstolsburen. Om det redan finns en pågående åtgärd till identifierad risk, till exempel assistans vid förflyttning, dokumentera detta i sammanfattningen och att ingen ytterligare åtgärd planeras.

Planerade åtgärder till de identifierade riskerna ska kopplas till hälsoplaner, det vill säga förebygga trycksår, förebygga undernäring, förebygga fall och förbygga ohälsa i munnen. Detta för att på ett överskådligt sätt kunna följa processen och planeringen för patienten.

Uppföljning av Senior Alert

Senior Alert ska följas upp var 3:e – 6:e månad och ny riskbedömning ska göras efter 1 år.

Uppföljning av hälsoplan

Legitimerad personal har uppföljningsansvar på upprättade hälsoplaner. Hälsoplaner följs upp enligt Vägledning uppföljning hälsoplaner, se nedan. Uppföljning av hälsoplan görs genom Följa upp i Lifecare. Ta beslut om hälsoplanen ska fortsätta;

• Utredas
• Utreda och åtgärdas
• Åtgärdas
• Avslutas

Uppföljningen skrivs i ställningstagandet.

Ingen risk	Ingen uppföljning planeras. Ny riskbedömning vid förändrat/försämrat allmäntillstånd enligt flödesschema.
En eller flera identifierade risker	Uppföljning efter legitimerad personals bedömning. Se vägledning nedan.

 

Vägledning uppföljning hälsoplaner

• Undernäring

Sjuksköterska följer upp i samband med viktkontroll. Uppföljningsintervallet kan variera utifrån sjuksköterskans bedömning. I samband med uppföljning diskuteras övriga åtgärder kopplade till risk för undernäring.

• Trycksår
  Sjuksköterska följer upp i samband med kontroll av hudkostymen. I samband med uppföljning diskuteras övriga åtgärder kopplade till risk för trycksår. Arbetsterapeut följer regelbundet upp hjälpmedelsförskrivning kopplade till risk för trycksår. Uppföljningsintervallet kan variera utifrån arbetsterapeutens bedömning.
• Fall
  Teamet följer regelbundet upp ordinerade åtgärder kopplade till risk för fall. Hos de patienter som faller trots upprepade och adekvata åtgärder dokumenterar fysioterapeut detta i ställningstagandet under Följa upp och inga ytterligare åtgärder vidtas.
• Ohälsa i munnen
  Följs upp i samband med ROAG och besök av tandhygienist.