1. Budgetstart – Strategidag och tekniskaramar

Budgetarbetet börjar tidigt på året med en strategidag, där kommunstyrelsens arbetsutskott, nämndspresidier, bolagsrepresentanter och ledande tjänstepersoner deltar.

Syftet med dagen är att få kunskap i olika omvärldshändelser:

·         det ekonomiska läget i Sverige och i kommunen,

·         den demografiska utvecklingen, till exempel förändringar i befolkningens ålder och storlek,

·         andra faktorer som kan påverka kommunens ekonomi och verksamheter, till exempel lagändringar eller samhällstrender.

Strategidagen ger ett gemensamt kunskapsunderlag för alla inblandade inför det fortsatta budgetarbetet.

Efter strategidagen tas ett förslag på tekniska ramar fram. Det är en första ekonomisk beräkning som bygger på tidigare års budget, men justeras för exempelvis:

·         förändringar i löner och priser,

·         pensionskostnader,

·         volymförändringar i verksamheten, till exempel fler barn i förskolan eller fler äldre inom omsorgen.

Ramarna visar hur mycket pengar varje nämnd behöver för att behålla nuvarande servicenivå. Kommunfullmäktige beslutar om de tekniska ramarna i februari.

Om ramarna inte räcker för att nå kommunens ekonomiska mål, kan nämnderna få i uppdrag att ta fram åtgärder som förbättrar resultatet.

 

2. Budgetarbetet under våren och budgetkonferens

Under våren arbetar verksamheterna med att analysera framtida behov utifrån de tekniska ramarna och kommunens mål. I april brukar nya prognoser från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) komma, till exempel om skatteintäkter och inflation. Dessa påverkar hur mycket pengar kommunen kan räkna med.

I maj hålls en budgetkonferens. Då presenterar kommunens verksamheter sina analyser och förslag inför det kommande året.

Verksamheterna bedömer:

• om ramarna räcker för att klara uppdraget under nästa år,
• vilka insatser som kan genomföras för att höja kvaliteten i verksamheten,
• hur kommunen kan arbeta smartare och effektivare,
• hur målen som fullmäktige har beslutat om kan uppnås.

Förslagen från verksamheterna ligger till grund för den politiska beredningen av budgeten.

3. Kommunfullmäktige beslutar om budget i juni

I maj lämnar de politiska partierna sina budgetförslag. Kommunstyrelsen behandlar förslagen och tar fram ett förslag som kommunfullmäktige fattar beslut om i juni. Beslutet innehåller bland annat:

• driftsbudget (för löpande verksamhet),
• investeringsbudget (per nämnd),
• skattesats,
• kommunens övergripande mål,
• finansiella mål för en hållbar ekonomi.

Budgeten blir ett styrdokument för nämnderna och gäller från 1 januari nästkommande år. Den omfattar även en plan för de två följande åren.

4. Nämndernas arbete under hösten

När budgeten är beslutad ska varje nämnd under hösten ta fram en internbudget och en långsiktig investeringsbudget. Det innebär att de fördelar pengarna inom sina verksamhetsområden.

Samtidigt tar verksamheterna fram en verksamhetsplan för det kommande året. Den ska visa hur man planerar att använda pengarna och vad som ska göras i praktiken. På så sätt anpassas verksamheten i god tid till de resurser som finns.

Syftet är att kommunen ska vara redo från årets början, så att verksamheten kan starta i rätt omfattning utifrån beslutade mål och medel.

5. Ventilen – justering i november

I november finns möjlighet att justera budgeten genom det som kallas för ”ventilen”. Det är en säkerhetsventil som används om stora förändringar har inträffat sedan budgeten beslutades i juni.

Det kan handla om:

• lägre skatteintäkter på grund av konjunkturförändringar,
• ökad befolkning som medför högre kostnader, till exempel för skola eller äldreomsorg.

Med ventilen kan kommunen göra justeringar innan det nya budgetåret börjar, för att fortsatt ha en hållbar ekonomi och en fungerande verksamhet.